Fan det är väl ändå tanken som räknas liksom, om jag nu inte kan slåss emot saker som är för starka ska jag då springa?
Nä du hujedamig jag tänker då fan fäkta jävligt illa men ändå inte ge vem de nu än är jag talar om det nöjet att få se mig dra svansen mellan benen och springa därifrån som en skrämd liten ekorre!

HELL NO  I say!

Hell no att jag ska förgöra mitt inre ego och förkasta min självrespekt för att springa
Hell no att jag tänker förinta allt vad jag är och bortse ifrån styrkan som är jag

Det är fan inte fel med styrka, bara det är rätt sorts. Jag har försökt intala mig själv nu ett bra tag att jag förr har gått i dom tankarna att jag inte alls är så stark som jag påstår men det är ju för i helvete bullshit, jag hade bara en väldigt fel bild av vad styrka var.

Det är den som har modet att ställa sig upp efter det att den har fallit som är stark!

Jag tror jag börjar bli sjuk, jag kommer in i sånna här konstiga djupa diskussioner med mig själv då. När jag är deprimerad eller sjuk.
Jag är nog helst sjuk

Här kommer ännu ett skolarbete haha, det kommer att bli en ny bloggtrend ;)
And btw så kommer jag att bli känd som den rabiata lesbianen i lärar rummet foo shoo

Vi fick i uppgift att skriva om våra drömmar och mål för framtiden, såhär blev de alltså :)

 

I have a dream, a plan and a bright future to look upon!

"I have a dream that one day this nation will rise up and live out the true meaning of its creed: We hold these truths to be self-evident: that all men are created equal."

"I have a dream that my four children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.

I have a dream today."

This is quotes taken out of the famous speech "I have a dream" by Martin Luther King, Jr August 28, 1963 and I quote him only beacuse his dream is similar to my own.

I fight for the rights of the LGBT-community (LGBT stands for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transsexual) and very much like Martin I think that people should not be judged by the colour of their skin or whom they fall in love with but by the content of their character.

Very much like Martin I hold hope for the future, hope that mankind will seize to have the illusion of that men and women are being valued by; not what they do but of what they are and whom they choose to live with.

I have many dreams and hopes of the future and like most of people i want to travel, get a decent job, experience that one true love and one day start a family, but the dream that I feel most passionate about is that in the case of how people are being treated and the fact that I can change something big and that is also the one subject I’m going to present in this text.

But now to the big problem and question in this, how do you achieve that kind of dream and what can you do to change the mind of others?

Well first of all you have to spread the word, most of the time people that are being treated badly is in that position out of ignorance from others. So what you have to do is to broaden peoples minds and educate in schools and other crowded enviourments to kill the deception that people out of the LGBT-community is in some way less normal than straight people.

You really have to start small on this one beacuse the more people you reach out to the more people can they reach and make that avalanche out of that little snowball called mouth to mouth marketing!

My goal is to go to a weekend class and educate myself to be a school informant trough RFSL (The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) next year to go out and inform in schools and start in that direction beacuse I think it is so important for young people to get the information first of all. They are our future and they really hold the power to change in a different aspect and in a more groundbreaking way than any of us.

My second milestone is to really just be who I am and in every way I can think of meet people and show them that we homosexuals are not that bad as some people might think!

The reason to why I’m so interested in this subject is that Sweden are supposed to be one of the worlds most prominent countries in the development of equality between the sexes and in human rights so I think that we also need to be known as the most prominent country in the acceptance and rights of people in the LGBT-communty. We need to be a country for other contries to model themselves on.

The change starts here and now and it’s up to all of us to make that change, make people feel confortable in their own skin, to make people realize that they are fine just the way they are and to help people not to mend and force themselves into others deception of what they think is right.

Heteronormen är en oskriven lag som finns i vårat samhälle och den består av förväntningar på hur en kvinna ska bete sig och hur en man ska bete sig.

Normer är som bekant det som man kallar ”normalt” eller det som förekommer i störst utsträckning och det är också något som dom flesta strävar efter, medvetet eller omedvetet och i den här normens fall är det att vara heterosexuell, ha typiskt kvinnliga eller manliga (beroende på ditt biologiska kön) attribut och bete dig inom dom ramarna annars kan du i många fall inte anses vara just normal.

 

Det här blir ju självklart ett problem i och med att många inte känner sig bekväm inom den här ramen och att det i många fall sätter upp omöjliga krav på människor och att förväntningarna också blir svåra att tyda, när är det tex. Okej att tänja på gränserna? Är det okej att tänja på gränsen om du är tjej och homosexuell och varför blir det plötsligt okej då, kan det vara så att förväntningarna på homosexuella inte existerar eller är det att inom den gruppen finns andra förväntningar?

 

Det som är värt att nämna inom detta är också att typiskt manliga attribut är värderade högre i vårt samhälle vilket gör det mer okej för en kvinna att bära manskläder eller vara mer driven och ta mer plats än det är för en man att kanske vara fysisk med någon av samma kön eller exempelvis ge komplimanger, heteronormen gör att för att inte uppfattas som onormal så måste man hålla till på motsatt sida av det ickeförväntade vilket gör människor låsta i kategorier som dom möjligtvis kan känna sig obekväma i.

 

Förväntningen på att alla är heterosexuella finns överallt, i dagstidningar, inom skolan, på tv, i våra egna hem och våra egna tankar hela tiden. Ser man två killar gå hand i hand reagerar man ofta för det anses inte vara normalt, så det är alltså något utöver vanligheten och därför också värd din extra uppmärksamhet.

Har du tänkt på den nya familjeparkeringen? Det är en fin uppradad familj på en mamma, en pappa och två barn. Uppmärksammade du herr Går Man debatten, Vad är det som säger att det inte är en kvinna med byxor på bilden?

Omklädningsrum i skolan är utformad flickor/pojkar med den förväntan att alla är heterosexuella och vad händer då om en pojke kommer ut som homosexuell, Borde inte han byta om med flickorna då?

Var är de som säger att rosa är en ”tjejfärg” och blå är en ”pojkfärg” och varför ville inte ens det här programmets ”stavning och grammatik” ändra på dom två orden eller rödmarkera dom som felstavade?

 

Dom här frågeställningarna skulle kunna pågå en evighet för hela vårt system är uppbyggt på heteronormen och i och med att den sällan uppmärksammas så ifrågasätts den sällan och dom flesta har inte ens tänkt på att dom här förväntningarna finns även fast dom någonstans vet om det.

 

Det här togs upp på årets Pride och var också årets tema för det här är inte bara något som påverkar HBTQ-samhället utan oss alla, det bestämmer åt dig vilka kläder du ska ha, vilket sätt du ska ha, vilka tankar som far i ditt huvud, vilken sexualitet du ska ha och det påverkar hur dina barn blir behandlade i skolan.

 

För mig är det helt okej att man har kategorier som beskriver saker, att vi delar upp det som är manligt och det som är kvinnligt, att vi sätter ord på beteenden och vanor, likaså sexualitet.

Det som inte är okej är när man blir pressad in i ett fack och blir kallad för onormal eller kanske speciell om man har tur om man går utanför det folk förväntar sig av en och det bara för att man föds med ett speciellt kön.

 

Vad anser du vara normalt och när har jag gått över din gräns?

Undvik inte stenar i rädsla av att tappa fotfästet ty en sten kan vara början på ett trappsteg