Det har hänt så mycket efter den senaste gången jag skrev.
Me Too-revolution, Män som anser det vara normalt och fullkomligt naturligt att kalla sig feminister,
lagändringar till fördel för våldtäcksoffer och mycket mer.
Strukturer ruckas. 

Strukturer kommer i förhoppning att förgås, sakta men säkert.

 

The Snowflakes will start an avalanche, hörde jag en kvinnlig komiker säga och det känns som så.

Vi tillsammans är tidsvattnet som långsamt krusar sönder klipporna vi slår emot.
Vi tillsammans nöter, skaver och raspar sönder normer och själva väggarna i samhället som stoppar upp.

Ett samhälle som är förstoppat och vi är plommonen som bah "SWOSH" 

The biggest klyscha in the history men tiden -Vart tog du vägen? 

En ska ju inte enbart heller lyfta fram att det bara går framåt då det fortfarande är sjuka klyftor i Sverige och att rasismen fortfarande är väldigt närvarande. Så länge det finns de här problemen så kan vi inte vara nöjda.
Så länge det finns ojämnlikhet så är vi inte färdiga, bara om alla är jämnlikar så blir samhället levande på riktigt.

Our Liberty is Bound Together, det är från 2012 och Kony men precis lika aktuellt idag. 

Vi ska vara oändligt tacksamma för det vi har när vi tillhör de privilegiade grupperna.
Vi måste se vad vi har och vad det gör med vår situation.

Vi får aldrig glömma bort att det liv som vi lever inte på något sätt är det som alla andra har.
Även då vi arbetat hårt för den plats som just vi har så måste vi minnas att det finns personer,

som oavsett hur hårt de arbetar aldrig kan nå dit vi är.
Det finns personer som oavsett kraft och energi inte ges samma möjligheter som vi.
I den privilegiade gruppen.

Det finns personer som har det så vedervärdigt jävla jävligt utan en möjlighet att ta sig ur, trots försök till detta.

Vi måste lyssna på andras berättelser och faktiskt tro på att vad den personen säger är sant. 

TROTS att vi aldrig har varit inärheten av att uppleva de här sakerna själva.
Det får inte vara så att vi bara kan agera och relatera då vi själva hamnar i en liknande situation.

Och de personer som har makt att förändra de strukturer och hinder som skapar det här måste agera.

Därav dagens Soundtrack. Vi kan förändra på olika sätt, även där har vi olika möjligheter. 
Det här är ju på inga sätt en unik tankegång, det har sagts förr och kommer att sägas igen. 

 

Men som med allt annat så behövs det också. En upprepning kan vara en nyhet för en annan.

Allt ifrån det lilla till det stora behövs och om vi bara öppnar våra öron,

till den som pratar framför oss, så har vi kommit långt.




See Ya on the Flipside