Soundtrack Gin Wigmore - Time Will Tell/Chains



Ja, vafan säger man. Underligt kanske man säger.

Inte för att jag någonsin försöker skriva så att någon potentiell läsare ska förstå
vad jag menar med mina inlägg men just i detta nu tror jag inte jag själv vet. Ens.

Detta är nog ett utav dom dära inläggen när jag känner att jag vill skriva men inte
har en tanke på vad jag ska skriva om, ingen fundering, ingen humor i kroppen har jag heller.
I mean wtf, klockan är 06:14 i skrivande stund och jag har alltså inte varit vaken hela natten
utan jag har vaknat som vilken annan pensionär som helst. Därav noll humor
Dock lite bitterhet eller nä nu ljög jag för jag bryr mig nog egentligen inte och än en gång!
Mina kära vänner! Har mitt ordbajseri tagit nya höjder av ointressanta böjningar!

Mitt ordbajseri har en böjning förstår ni, en läggning kan man säga.
En läggning till det ointressanta, det är det som mitt ordbajseri går igång på riktigt på...
mmm Oh normkritiska ordbajseri, why are thou so splendid?

Jäkla äckligt ord f.ö.

Jag menar, försök att skaffa dig en mental bild av ordbajseri















Du fick lite tid på dig, jag insåg att det var svårt att förmå hjärnan till detta häderi.





Gud va tråkigt det här är. Nu ska jag kolla på Glee och sjunga med hutlöst högt
och skita i att jag har grannar in the first place! BOOJAH!



see ya on the flipside
(om jag inte blir vräkt)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

NutzThaWakahoho

Drömmar, GarderobsFilosofi och Galenskap

RSS 2.0