Soundtrack Marissa Nadler - You're gonna make me lonesome when you go



Från början så var det här inlägget menat att bli en fundering, en morgonfundering.
Tankar som dök upp i något slags krescendo av förvirring och morgontrötthet.
Särskrivning. Sär Skrivning.
Nej jag har ingen aning.

Allt slutade med att jag skrev ett helt annat inlägg istället för att jag totalt tröttnade
på att jag hade 5000 tankar attackerandes samtidigt.

Har idag pratat av mig lite av dom här tankarna, fått ur mig lite av oväsentligheterna
som upptar mitt huvud och som existerar enbart för en rädslas skull.

Har också kommit fram till att jag inte är gjord för att vara sjuk eller sängliggandes en längre tid.
Har också kommit fram till att jag inte längre tänker dom här oväsentligheterna.
Vilket känns helt ok.

Jag har kommit fram till dock att jag fortfarande gillar punkter idag.
Många punkter ska det vara.
Lite som att sätta punkt. För oväsentligheter.

Jag ska f.ö börja lyssna på Bob Dylan också, I got that as a sign. Typ nyss häh 
Har också kommit fram till att en chokladreklam kan vara farlig på fler sätt en ett. hä hä hä 

Inte ensam men själv, själv men inte ensam. Lonesome men inte ofrivilligt.
punkter.
Dylan.
häh.
<3






See ya on the flipside


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

NutzThaWakahoho

Drömmar, GarderobsFilosofi och Galenskap

RSS 2.0